Vagvisare vid vatten

Varfor blir turister tjusade av fyrar? Knappast blir n3gon turist idag sa strandsatt att behova soka hjalp hos fyrvaktaren. Anda lockar fyrarna till sig besbkare frSn nar och fjarran. Inom varje manniska finns ju ett behov att na vags ande. Fyrarna ar oftast belagna vid vackra platser langt ute vid kusten eller pa oar och onskan att na dit ar mer an mansklig. Darfor tar den medvetna turisten fram Saaremaa-kartan och bestammer sig for att besoka atminstone nagon av bns fyrar. De fyrplatser som ar aldst pa on ar pa Sbrvehalvbn och fyren pa on Ruhnus/Runos vastra sida som anlades pa "den svenska tiden" ar 1646. Runos nuvarande fyr som byggdes ar 1887 pa 6ns ostra sida pa Haubjerre hojden hor till en av de hundra markvardigaste i varlden. Den ar hopfogad av metalldelar fran Frankrike och ar unik i sin arkitektur och utgor ett stort historiskt varde. Fyren pa Sbrvehalvbn som tidigare var av tra ersattes av en fyrbyggnad i sten som blev fardig 1779 men fbrstbrdes under pagaende krig 1944. Nuvarande fyrbyggnad, av armerad betong, byggdes ar 1950. Man har genom tiderna anvant aven kyrktorn som fyrar. En sallsam syn utgbrs av den sneda Kiipsaare-fyren som ar placerad pa udden Harilaid just vid vattenbrynet. Fyren som byggdes 1879 och som utgjorde ett viktigt sjbmarke under artionden och bevakades av den sovjetiska gransvakten fick sin nuvarande position och sitt utseende i och med att strandbanken rasade och drogs ut i havet i samband med en storm vintern 1992. Idag finns det 11 fyrar i Saaremaa Ian -Viirelaid, Vilsandi, Lou, Ansekula, Loode, Sorve, Kaavi, Abruka, Saaretuka, Kubassaare och Ruhnu/Runb. Hbgst av dem ar Sorve med sina 52 meter, lagst ar Lou med sina 9 meter. Tyvarr har hundratals ars fyrvaktare idag ersatts av fjarrstyrda automati-serade fyrar trots att fyrvaktarens uppgifter fbrutom att se till att lamporna fungerade hade till uppgift att se till att nbdstallda blev raddade. Idag utgbr de svavande fyrarna i strandkanten en oskiljaktig del i den romantiska strandlinjen. Trots att manga av dem ar i daligt skick har fyrarna kvar sitt kulturhistoriska varde.